Så trött!

Efter en skön förmiddag var det tillbaka till verkligheten!
När jag kom till dagis för att hämta Aimée fick jag veta att hon hade varit arg hela förmiddagen. Hon hade tecknat för jacka och skor flera gånger, sagt hej då, inte velat leka, inte velat kramas, hon hade inte ätit varken frukt eller lunch och t.o.m tackat nej till nappen. Hela min dag blev förstörd, där, i hallen.
 På inskolningen fick vi höra att personalen skulle ringa hem ifall det var något. Så var inte fallet idag. Jag fick ta allt detta i hallen, med en ledsen Aimée på en personals höft, ett mammahjärta som sved illa, sedan försöka trösta Aimée samtidigt som personalen fortsatte.. Hur svårt hade det varit, att antingen att ringa mig när det märktes att hon inte ville idag, och bara fråga mig hur jag ville göra? Eller bara ringa innan jag skulle hämta henne, och berätta hur hon hade haft det idag. Istället för att jag skulle få allt det i huvudet vid hämtningen. Jag blir så besviken! Jag är hemma nästan hela dagen, jag finns sex minuter bort, hur svårt är det att ringa?? Jag sa dessutom till när jag lämnade på morgonen, att hon hade varit sjuk i helgen, men att jag trodde att det gått över..

Aimée somnade i vagnen på vägen hem. När hon vaknade 13:30, hade hon inte ätit sedan frukosten vid 07:00. Hon åt två tallrikar müsli, en stor smörgås, en flaska nyponsoppa och en mugg mjölk... Bortsett från det så har hon varit ungefär som vanligt här hemma, lite förkyld bara. Hon var ledsen när hon skulle bada, så vi hoppade över det idag.
Tar nya tag imon. Då ska jag hämta en timme tidigare, 10:50 istället för 11:45. Frågan är om jag kommer att kunna "njuta"  av mina lediga timmar... Bleeääääää...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0