Det börjar närma sig vardag...

Jodå. Nu börjar det närma sig vardag här hemma igen..
Inatt hade Bums ille ont i magen, antagligen eftersom jag åt en del choklad i helgen, så nu är det uteslutet från min diet. Skönt att ha en "ursäkt". Det är precis som med rökningen, det är lättare att låta bli om det är någon annan som blir direkt berörd.
Iaf så skrek hon en del, varvat med amning mellan 00-01, så sedan sov hon till 08 imorse. Gissa om jag hade tuttfrigolit när jag vaknade en halvtimme tidigare :P Som väl var  så var hon hungrig när hon väl vaknade, så hon snaskade i sig ordentligt oxh iaf det ena bröstet av-frigolitat :) Fick ge upp med det andra bröstet efter nån timme, och pumpa ur lite. Jag trodde annars att hon kanske var så hungrig att hon ville ha från båda, men hon var nöjd med att sova istället.
  Aimée ägnade frukost och förmiddag åt Aristocats, sedan drog tiden iväg, och Tfan kom på att om han och Aimée skulle baka idag, så var vi tvungna att handla. Då visade det sig att klockan var typ 45 minuter ifrån nästa amningspass, så Aimée fick lite egentid med pappa, medans Bums och jag stannade hemma.

Efter amning och shopping, började Aimée och Tfan baka, sedan var det dags för mellanmål, baka lite till, paus, och under pausen smet Aimée upp på övervåningen och välte en byrå, mitt i Tfans och mitt te-o-amningspass. Aimée klarade sig undan, som väl är, hon blev bara rädd, och var väldigt nogrann med att hon skulle hjälpa till att städa efteråt, efter som det var en "kontorsbyrå" hon vält, full av papper och annat sånt elände.
När vi väl hade hämtat oss från det, kom Marie från BVC för att skriva in Bums. Vi vägde henne med, nu hade hon gått upp igen, men inte särskilt mycket, så vi ska behålla vågen, väga på onsdag och sedan kommer Marie tillbaka på fredag och väger med oss. Då ska hon kolla om Bums har blivit gulare med, för lite gul är hon, men än så länge ska det tydligen inte behövas sola något...

Igår var Aimée på ett hiskeligt humör. Hon får ju ibland dagar när hon helt enkelt inte klarar av att bete sig som vanligt. Det är precis som om hon vaknat på helt fel sida, och sedan inte kan släppa det. Inte ens en promenad till Bäckparken för att gunga fungerade mer än för stunden. Jag tog mig faktiskt ut med Tfan och Aimée, höll ju på att få spader här hemma :P Men det tog två timmar att gå hemifrån, till parken, till ica och sedan hem igen. Ihop med sur unge, ingen sittvagn och en nyopererad mami :) Men det var skönt att komma ut..
Och idag var Aimée på mycket bättre humör :D

Imon är det dagis igen, det ska nog bli skönt för henne. Tfan lämnar på morgonen, sedan får vi se hur det lägger sig med matpassen, passar det så kommer Bums och jag med vid hämtningen..

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0