Att ha en hälsosam syn på maten...

Är ju inte alltid lätt. Det är något iaf jag har kämpat med de senaste... 15 åren! Gud, vad länge det var när jag faktiskt tänkte efter.
Sedan jag började med GI har jag blivit bättre på att se maten som bränsle. Inte något som alltid måste vara gott. Nu menar jag inte att man ska äta mat man inte tycker om bara för att den råkar vara nyttig, men att acceptera att allt jag stoppar i munnen inte måste vara GOTT! Utan, kan smaka bra utan att skapa en revolution ;)  När jag tänker tillbaka bara kort tid som i somras, innan jag började med GI, så faller alla bitar på plats. Allt jag stoppade i munnen hamnade i kategorin GOTT! (med utropstecken, väldigt viktigt)
 Smörgåsar med smör och ost, gärna ljust, hembakat bröd. Te, med tre sockerbitar i, oavsett storlek på muggen. Sötad müsli, sötad yoghurt, O´Boy, middagar med stora mängder kolhydrater ihop med fett och knappt inga grönsaker, helgsvullande med socker, mättade fetter, kolhydrater och andra hemskheter som jag inte ens vill veta om, som jag åt av oavsett om jag var sugen eller inte, bara föratt. Det var ju helg! Nästan varje helg slängde jag halva innehållet i chipspåsen för att jag blev äcklad av hur mycket jag stoppat i mig, samtidigt som jag känt att jag inte längre är sugen. Bara för att dagen efter köpa en ny påse, ihop med choklad gärna, och sedan göra samma sak igen.

Nu äter jag fortfarande sötsaker, men inte sådana mängder. Jag äter inte vilka sötsaker som helst, utan väljer noga ut vad jag verkligen vill ha. Nu uppskattar jag de torkade bär jag har i min müsli, kanelen på min turkiska youghurt och mitt äppelmos med minimalt med råsocker. Nu, när jag rensat ut så mycket skräp ur min kost, kan jag känna de riktiga smakerna, de som inte förstärkts med stora mängder socker och smakförstärkare. Vilken befrielse det är, att känna att jag har kontroll på mitt sötsug och aktivt kan välja när jag ska ge efter och vad jag då ska stoppa i mig.

Att unna sig då och då, är inga problem. Så länge man inte är inställd på att varenda liten måltid och mellanmål ska påminna om en festmåltid, eller allt det goda från lördagsgodiset. Det gäller att välja, att ta kontroll.


Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0