Måtte det gå över nu.

Ungarna verkar vara på bättringsvägen. Aimée fortfarande snorig och hostig, Bums med, men ingen feber och båda äter igen.
 Nu väntar jag väl bara på att vi andra ska bli sjuka. Det vore väl märkligt annars. Igår var jag så trött/slapp/urlakad att jag inte ens orkade gå och träna. Core och zumban fick helt enkelt vara. Det känner jag av idag. Det kryper i hela kroppen och jag vill bara ut ur huset. Jag ska på spinning ikväll, men det känns som att jag måste ut innan dess. Ska försöka snylta till mig en promenad någon gång under dagen. Synd bara att alla kompisar jobbar eller är utomlands... Eller hemma med massor av ungar ;) Äsch, det kan väl vara skönt att komma ut lite själv med.

Det märks att vardagen är på väg tillbaka. Ungarna äter frukost över hela huset och jag hinner knappt ta en ny tugga på min egen frukost innan det är någon som ska servas. Var tog frukosten vid matbordet vägen? Måste styra upp det där. Stör mig något fruktansvärt på frukostsituationen.

Gaaah! Nu måste Tfan stiga upp, jag har inget tålamod idag. Blä. Osså måste jag ringa jobbet med...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0