justgirl

Jo, jag är fortfarande vid liv, haha!
Men jag är och har befunnit mig i något som kan liknas ett svart hål. Den absoluta frånvaron av träning har bidragit med brist på fokus och vilja, och jag hamnar som vanligt i ett sjuktligt matbeteende. Det enda som fungerar på mig och mina matbeteenden är att träna. Då kan jag hålla fokus på vad jag vill och ska äta. När jag inte kan träna, får psyket ingen ro. och då börjar matovanorna med en gång. Hjärnan skriker efter frallor, glass, godis och chips. Det är väl inte hela världen om det är i en vettig mängd, men jag kan verkligen inte kontrollera ätandet när jag inte mår bra. Ätandet ger ju i sin tur ett dåligt självförtoende och ångest.
Just nu inväntar jag att kunna träna ordentligt, har fått börja med spinning och lite löpning. Imorgon ska jag förhoppningsvis kunna stryketräna lite, utom magen då.

Inväntar sommarlovet med tre barn hemma på heltid och en make som jobbar heltid. Puh, det känns inte helt hundra måste jag erkänna, men jag hoppas att det lättar bara jag kommer igång med träningen och kommer ur den här svackan.

Skönt att jag har fina vänner, som jag kan ventilera med. Ni är så bra.

Och naturligtvis, tack alla för fina kommentarer på bilderna :) Det värmer ska ni veta!