Zeer light in deer tunnol!

Jaaaaa!!! Efter grisigheterna, torsdagens löpning och fredagens spinning, kom räddningen! Imorse gick jag på det vanliga mixpasset och blev lycklig! Lastade på ordentligt med kilon på stången och gjorde benböj med 20kg på axlarna, nytt för mig! Gött var det iallafall och det gjorde mig glad! Sedan var jag modig och lade till 2.5kg extra på stången till bicepscurls, så där blev det 12,5kg plus stången då, vad nu den väger... Innan jag packade undan efter passet provade jag på att göra fem curls med 20kg, det var tungt, hehe!
 Rusade hem, kastade mig i duschen och löste av mannen med hemmafrusysslorna, medan han åkte för att spela fotbollsmatch.

Provade mina "smaljeans" efter duschen och insåg att mina lovehandles har minskat ordentligt! Trevligt att lägga märke till! Jag har jättesvårt att se viktnedgång i spegeln. Ser jag inte den på vågen så är det som om jag inte gått ner något. Men, när jag väl ser det på att kläder blir för stora eller helt plötsligt passar, då kan jag plötsligt se det i spegeln. Märkligt. Jag borde vara bättre på att se mina egna framsteg. Jag vet ju att jag lägger mycket tid och energi på att träna och äta rätt, så egentligen vet jag ju att det går bra. Men får jag inte "synliga" bevis, som för stora kläder eller minus på vågen, så är det som om framstegen inte finns. Jag tänker inbilla mig om att jag inte är ensam om dessa svagheter, det känns bäst så...

Har trotsat mina egna instinkter hela dagen och låtit bli att ge mig ut och springa. Jag har nämligen stora planer på att göra dubbla pass imorgon, spinning och zumba, så jag vilar. Gissar att jag lär vilja ge mig ut och springa imorgon med, men jag får hoppa det imorgon med. Egentligen var tanken från början att jag och Ela skulle tagit oss ett styrkepass imorgon, men jag lånade i ett svagt ögonblick ut min iPhonesladd, så jag har ingen musik att bidra med. Så vi går på färdiga pass istället.

Nu börjar jag svamla, lika bra att ta kväll. Sätter mig hos mannen i soffan, framför en film! Bra dag på det stora hela, måste jag säga...

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0