Prematur eller nybebis sparkbyxa.

När jag hade bestämt mig för att åka hem till mamma, insåg jag att Majsan nog behövde ett par byxor :)
Det fick bli ett par i rosa mudd och kanintyg. Mönstret kommer från Ottobre, i en av de äldre tidningarna finns det mönster på prematurkläder, och jag använde mönstret för sparkbyxa i storlek 50.


Jag har haft dåligt med tryckknappar, så när jag väl hittade två par till byxorna blev jag så glad, att jag inte tänkte mig för när jag tryckte dit den första. :P Så just detta paret byxor knäpper man med framhängslet ö er bakhängslet istället för tvärt om, som det ska vara.



Bak ser man byxdelens enda sömm. Praktiskt när man kanske har egna prematurbarn som man vill pyssla till, men ändå inte får ta för lång tid.
 Hela byxan tog 2½ timme från mönsterutklippning till knappisättning :) Trots rastlös 2½åring hemma, bör nämnas :D

  Majsan blev fin i sina nya byxor, sovandes på sin nya filt .


Mossig filt.



Jag bestämde att mammas Majsan behövde en filt. Stickad i moss-stickning, som jag provade för första gången på mednna filten. Jag har stickat med dubbla garner, ett lila och ett vitt med glitter i. Båda från Svärmors gömmor :) Det är väldigt praktiskt med en givmild, stickande svärmor :)

Filten blev tjock och väldigt rak och fin i kanterna. Det var bara hörnen i uppläggningskanten som ville vik in sig lite, men det gick att åtgärda med strykjärnet :)

Fler bodys!!



Bebis kommer om tio veckor, och det behövs alltid fler bodys. Här har jag knåpat ihop tre stycken efter ett mönster från Allt om Handarbete, i storlek 56.
Jag har använt tyg från E-slöjd, Jny Design och Emmausmudd.
Tyvärr har inte bodysarna fått några tryckknappar än, eftersom mina Prym är slut och jag har inte fått tummen ur att beställa än.. :P

Men jag älskar dess små bodys!! Nog för att Skrutt bara är 2½ år, men jag har verkligen glömt hur små de är när de föds :P

Muddbyxor.

Muddbyxor är underbart bra till små barn. Så jag har haft verkstad här :)

Det är Hanne Meedoms mönster som ligger till grund. De små byxorna är i storlek 56, och de stora i 98.





Här syns storleksskillnaden verkligen! Velouren hittade jag på Jofotex för ett år sedan, och den svarta mudden har jag köpt på Emmaus.



Jofotexvelour jämfört med Hilcovelour. Tyvärr märks det stor skillnad på kvaliteen. Den randiga velouren är mycket sladdrigare och luddar något otroligt. Dessa byxor är sydda i form 2, precis som de större randiga byxorna, men det kändes lite fladdrigt..



Därför sydde jag ett par byxor i form 1. Det verkade sitta bättre på vår lilleskrutt. Mossgrönb velour från Hilco och mudd från Emmaus.

Byxverksta´n ska nu vila ett tag :)

Min första body!



Min allra första body!! Mönstret är från Allt om Handarbete nr9 08. Sydd i kanintyget och brun trikå från E-Slöjd. Storlek 56.

Var lite rädd för att sy så smått först. Det kändes som att en body skulle bli jätteknöligt att få till, men denna var lättsydd! Nu måste jag köpa nya Prymknappar, för mina är helt slut :P

Kan knappt vänta på att bebis kommer ut ur magen och i bodyn!

Pantalonger, eller långkalsonger om ni så vill..

Tog ett ryck och satte mig med... många par långkallingar. Alla i mönster från Hanne Meedoms böcker, Lilleskrutt behöver nu storlek 98, form 0, ur Hanne Meedoms 4-7 år. Bebisen får nöja sig med Hanne Meedoms "gamacher" form 0, ur 0-3 år.



Skrutt i sina kaninkallingar med E-Slöjd-mudd.



Lilleskrutts stjärnkallingar med Emmausmudd.



Mitt benvita kanintyg kom! Bebis fick ett par brallor av varje färg.. Storlek 56 ser sjukt litet ut mot 98 :P



Syskonmatchning :P Fast Bebis får svart Emmausmudd istället för rosa.

tokkabilvantar.

Min dotter älskar krokodiler. Hon har minst två låtsas-"tokkabiler" som bor i duschen. Nåde oss föräldrar om vi glömmer att de ska med ut ur duschen efter dagens badstund :)

Så, när jag hittade mönster på krokodil/aligator/varg/drak-vantar på Sysidan, sparade jag så småningom beskrivningen. Det blev ett par vantar med till slut!
Lilleskrutten älskar dem, trots att första provningen gick åt pipan :P Det var verkligen kul att hon gillade dem, för de är så roliga! Både att sticka och att se på.


graviditetskrämpor.

Jag har nu gått nästan 25 veckor in i graviditeten, och de senast 3 veckorna har jag plågats av förvärkar. När jag var hemma från jobbet upptäckte jag dessutom att jag inte ens klarar av att sy för tillfället. Iaf inte om jag gjort något ansträngande dagen innan. Med ansträngande menar jag allt annat än sitta eller ligga.
 Så strykning mellan sömmarna, nålning om nålarna råkar ligga så att jag måste resa mig, osv, ger förvärkar. Härligt! :P

Detta har resulterat i att det blir en del stickat istället. Men det går ju långsammare, så uppdateringen är fattig. Efter vantarna till mig själv, började jag med ett par likadana till min man. Det gick bra fram tills garnet tog slut, med båda tummarna och ena vantens fingertoppar kvar :P Garn är beställt, men har inte kommit än.

Lilleskrutts docka har fått en stickad kofta, men den har jag glömt fota. Hon har dessutom fått "Tokkabil"-vantar. Förebilden för dessa vantar har jag hittat på Sysidan. Där finns det krokodil och vargvantar. Eftersom vår skrutt har osynliga krokodilkompisar, som hon kallar tokkabiler, så kändes krokodilvarianten mest passande.
 De blev färdiga idag, men när de skulle provas var skrutt inte alls på humör, och rev av sig dem så fort de kommit på. :P

Ska sätta på dem imon, innan vi går till dagis. Förhoppningvis är hon för slö för att protestera :P Gilla vantarna, unge!! De var ju så roliga att sticka, dessutom gick det på ett naffs!

Jag hoppas återkomma med bilder på allt jag precis beskrivit..

RSS 2.0