Tankar och funderingar...

Det är väl ingen som missat min frånvaro på bloggen. Den senaste månaden har varit ett virrvarr av viktångest efter post-opkilona inte velat ge med sig, den sedvanliga höstsvackan jag brukar ha som bestämde sig för att komma en månad tidigare än vanligt, bråkiga och trotsiga barn, en son som aldrig sover middag och allmän matthet. Lägg till en eländig kost och en mage i katastrofläge.
 
De senaste veckorna har jag tänkt mycket på sammanhanget mellan kosten och kroppsligt- och psykiskt välbefinnande. Det låter så himla enkelt, ät bra så mår kropp och knopp bra! Men, varför tar man då gärna till dåliga matvanor när man mår dåligt? Varför "tröstar" vi oss med socker, vitt mjöl, friterat, småätande och för stora portioner när vardagen och livet känns tungt eller jobbigt?
 Hur många gånger har jag inte hört mig själv, och andra, säga att "jag sköter mig i veckorna, sedan äter jag vad jag vill på helgerna. Man måste ju få ha roligt också!" Men hur roligt är det egentligen på söndagen, eller måndagen, när allt detta ska arbetas och igenom kroppen? Ont i magen, hemska gaser, diarréer, förstoppning... Det klassiska "jagharätitförmycket"-illamåendet på lördagkväll innan läggdags är ju egentligen inte heller så himla trevligt... Ändå utsätter jag min kropp för denna plåga, helg in och helg ut! När jag har svackor får kropp och mage dessutom utstå samma behandling hela veckan igenom, eftersom det är så "synd om mig".
  På samma sätt som jag ska belöna mig själv för fem dagars gott uppförande, bra ätande och duktigt tränande, så straffar jag kroppen för att jag har skött mig. En helgs frossande äter snabbt upp de hekton som svettats bort under veckan, som om jag  aldrig gått hemifrån.
 
Jag behöver tänka på följande...
-Det går inte att kompensera en dålig kost med träning. Viktnedgången blir marginell och du får antagligen inte de resultat du är ute efter.
-Jag tål inte gluten och mjölk. Det är bara att inse. Deal with it.
-En livsstilsförändring kan inte handla endast om träningen, kosten måste hänga med för att reslutaten ska infinna sig.
 
En avbruten "diet" eller kostinriktning handlar ofta om att det känns som att man får offra något man tycker mycket om eller som man känner inte går att ersätta. Så poängen måste bli att försöka hitta substitut för dessa godbitar. Det händer inte av sig självt, och det är antagligen inte lika lätt som att fylla en lösgodispåse på ica. Men, om det finns något som är lika gott, som gör kroppen nytta, varför inte välja det istället?
 
Det kommer sannolikt inte bli lätt, och det kommer att bli många märkliga experiment i detta kök den närmaste tiden. Men så får det vara. Nu hoppas jag bara att orken och motivationen håller i sig, för egentligen borde ju en frisk kropp och mage vara motivation nog! Vem vill egentligen gå omkring och må dåligt, och känna sig sjuk titt som tätt? Inte jag iaf.
 
Ge mig styrka! ;D

Tjoho!

Jo, jag är fortfarande vid liv, haha!
Men jag är och har befunnit mig i något som kan liknas ett svart hål. Den absoluta frånvaron av träning har bidragit med brist på fokus och vilja, och jag hamnar som vanligt i ett sjuktligt matbeteende. Det enda som fungerar på mig och mina matbeteenden är att träna. Då kan jag hålla fokus på vad jag vill och ska äta. När jag inte kan träna, får psyket ingen ro. och då börjar matovanorna med en gång. Hjärnan skriker efter frallor, glass, godis och chips. Det är väl inte hela världen om det är i en vettig mängd, men jag kan verkligen inte kontrollera ätandet när jag inte mår bra. Ätandet ger ju i sin tur ett dåligt självförtoende och ångest.
Just nu inväntar jag att kunna träna ordentligt, har fått börja med spinning och lite löpning. Imorgon ska jag förhoppningsvis kunna stryketräna lite, utom magen då.

Inväntar sommarlovet med tre barn hemma på heltid och en make som jobbar heltid. Puh, det känns inte helt hundra måste jag erkänna, men jag hoppas att det lättar bara jag kommer igång med träningen och kommer ur den här svackan.

Skönt att jag har fina vänner, som jag kan ventilera med. Ni är så bra.

Och naturligtvis, tack alla för fina kommentarer på bilderna :) Det värmer ska ni veta!

Inspostopp...

Blogginspirationen har legat nere över påsken och påsklovet. Men jag har ätit och tränat, det är ju rutin nu. Dock blev det ganska mycket godis över påskhelgen, men det tror jag kompenserades av två enmilsrundor i löparskorna, upptäckte att löparjackan var tre storlekar för stor nu för tiden, attans! Samt två extra långa spinningpass som förmiddagsträning.
 Ikväll har jag spinning igen, men nu börjar jag tråna efter styrketräningen! Tur att jag har morgondagens spinning/styrka att se fram emot iaf. Onsdagen är tydligen veckans köraihopsig-dag! Jag är instruktör på mitt pass 18:00-19:30, föräldramöte med äldsta barnets nya avdelning kl 18:30, sedan kom det fram att Tfans enda fotbollsträning denna veckan osså är på onsdag, kl 18:00-20:00. Min ömma moder kommer hit och vaktar barnen medans jag håller i mitt pass, min medinstruktör har redan tagit ledigt från det passet för födelsedagsfirande, så jag kommer inte loss helt enkelt. Tfan får gå möte och hoppa över träningen. Men som det ser ut nu så gör det inte honoom något, för han verkar ha fått en släng feber...

Äntligen har löpningen letat sig in i träningsschemat! Så himla skönt! Extra skönt känns det när det visar sig att jag kan springa långt! Alltså, långt i min värld, hehe... Nu letar jag fler långa rundor att springa. Dessutom har jag storslagna planer på ett maraton nästa sommar, iiick!

Precis innan påsk betalade jag min operation! Woopie! Nu är det nära. 13 dagar kvar för att vara exakt. Jag har nedräkning precis som Aimée inför hennes sexårsdag på fredag, hihi!

Veckans fundering är som följer, om jag klarade av att sluta röka... Då borde jag klara av att sluta med godis. Det handlar ju bara om karaktär och viljestyra, och sådant tror jag mig ha. Ibland iallafall...


Jaaaaa!!!!!

Vågen visade bra resultat imorse, bara 1.4kg kvar till målvikten! Blev nyfiken och var tvungen att ta fram måttbandet. Det visade sig att jag idag har ett midjemått som är 3cm mindre än vad jag hade när jag plussade med lillpajken! Helt sjukt! Att det kan lossna bara så där, haha! Var tvungen att glädjefnattsmsa bästaste vännen och smitta henne lite, hihi...
Senare på dagen kollade jag postlådan och hittade ett brev med beskedet "Ja, ditt lån har gått igenom och dina pengar har satts in på ditt konto" Wohooo! Nu infinner sig ju omedelbart shoppingsuget. "Du måååste handlaaaaa!!" Men jag får helt enkelt stå emot. Har en hel drös med skulder som ska betalas först och främst, osså operationen med så klart!

Under promenaden till ica och bvc i förmiddags räknade jag ut att jag nu har 0.8kg kvar innan jag gått ner 25kg! Fast att det naturligtvis är jättekul, så kan jag inte vara riktigt nöjd med att jag vägde så mycket från början... Aldrig mer, säger jag bara! Och nu ska vi ju inte ha fler barn heller, så där försvinner den ursäkten!

Åh! Fint väder är det med, jag är på sjukt bra humör! Hade det inte varit för passet jag ska hålla ikväll så hade jag lätt gett  mig ut på långlöparrunda. Men, nu har jag 30 minuter spinning följt av 60 minuter explosiv styrka att instruera, och då finns det inte utrymme för någon löpning... Det är ju en dag imorgon med, och förhoppningsvis har jag vädret på min sida då med.

Ny musik blir det till spinningen ikväll med, så himla trevligt! Ut och sug i er dagens sista solstrålar nu!

Snabbis

Idag har jag umgåtts med min ömma moder i den närmaste staden. Vi knatade på häslokost, naturligtvis, Stadium och lite klädbutiker, åt kinamat och handlade knäckebröd och salladsmix... Utöver det fick jag med mig tranbär, gojibär och en ny fettförbrännare från Hälsokosten. Sjukt tråkigt, speciellt efter att ha knatat runt bland träningskläderna på Stadium, hehe! Men, det är bara att leva med! Pengarna är få och då får det vara!

När jag kom hem blev det lite familjeumgås, passade på att hämta banklappen på vägen från bussen till huset. Sedan stekte mannen och jag pannkakor till kottarna. Alla barn och mannen åt ordentligt, det var tydligen riktigt gott! När allt var undanplockat bytte jag om och gav mig ut på löprundan för dagen. Den vanliga 6km´s rundan, 5km bra tempo och sista kilometern nedvarvning. Nu lyckades jag få ner tiden på 5km till 26,06min. Riktigt bra! Jag är så nöjd! Nu blir nästa mål att komma under 26 minuter, och sedan hoppas jag kunna springa 5km på 25 minuter blankt. Det vore så kul att komma dit! Sedan blir det längre sträckor löpning med, lita på det!

Var så nöjd med löpningen när jag kom hem, att jag trotsade allt vett och sans, klädde på alla tre barnen och släpade med dem på kvällens corepass. Tfan tränade ju fotboll, så normalt sett brukar jag bara vara hemma med barnen på kvällen. Men idag var det fart på mig! En av mina "intruktörskollegor" hade med sina två barn, så mina äldsta lekte med dem hela tiden, medan lillpajken satt fint jämte mig, på en stretchmatta och tuggade på min nyckelklippa samtidigt som han flinade sitt spikraka leende mot alla som såg på honom! Han är en charmputte den där pajken...

Sedan var det bara hem, kvällsmat i ungarnas magar, kvällsbetyr och sängen! Hann flaskmata påjk med innan Tfan kom hem och tog över. När jag kom upp från duschen så låg minstingen i spjälsängen! Trevligt med en lugn kväll...

Så, sammanfattningen av dagen! Snabbt umgås i stan, snabb löpning, snabb träning, snabbt blogginlägg (typ)..


RSS 2.0