Så var det det där med amningen..
Halvvägs in i graviditeten med Bums så hade jag bestämt mig för att satsa mer på amningen denna gången. Det är så gott som gratis, om man bortser från lite amningsinlägg, man har det alltid med sig, inget behöver värmas och blandas, inga jävla flaskor att diska och dessutom är det bra för både mig och bebis...
Med Aimée strulade nog nästan allt som kunde strula. När jag folk sedan frågar om man ammar, så glömmer de gärna bort att även om man inte ammar, så kan ju barnet få bröstmjölk ändå. Så gjorde vi med Aimée. Jag helammade henne i tio dagar innan jag gav upp. Jag fick smärtsamma mjölkstockningar, hon ville inte äta mer än det som rann av sig självt, vilket i sin tur betydde att jag ammade en gång i timmen, men ömma nipplar, onda bröst och dessutom hann jag inte äta mellan hennes mål. Till slut kom jag på mig själv med att bli arg på henne för att hon inte åt ordentligt. Eftersom jag inte anser att man ska behöva bli arg på en tiodagars bebis, så lade jag ner amningen där. Visst, jag hade säkert kunnat kämpa mer, och kanske fått det att fungera till slut, men jag kände faktiskt inte att det var värt det. Så de kommande 2 månaderna varvade vi utpumpad bröstmjölk med ersättning, och det funkade super. Aimée mår skitbra, hon har bra vikt och hon är nästan aldrig sjuk...
Nu ammar jag Bums, och förundras över vilken skillnad det kan vara på barn. Bums visade redan på BB ett väldigt intresse för att amma. På dag 2 hade vi problem för att hon hade kräkt upp all mat på natten, och på grund av det tappat mycket energi, så att hon blev så trött att hon inte orkade äta. Så vi matade henne med bröst och flaska så fort hon öppnade ögonen, sedan ordnade det sig. Nu äter hon väldigt bra, och jag har sluppit de värsta mjölkstockningarna. Men, jag förstår fortfarande verkligen varför mammor ger upp amningen. Igår kväll ammade jag kl 19, 21, 23, 00, 00:30.. Nipplarna känns som om de sitter i skruvstäd varje gång hon tar tag, så det där med att slappna av är lite svårt just för tillfället :P Och eftersom hon ammade så mycket igår kväll så betyder det att jag hade ordentlig tuttfrigolit imorse :P
Men jag är ändå glad att det funkar, att jag har mjölk till henne och jag tänker fortsätta trots ömma nipplar :)
Med Aimée strulade nog nästan allt som kunde strula. När jag folk sedan frågar om man ammar, så glömmer de gärna bort att även om man inte ammar, så kan ju barnet få bröstmjölk ändå. Så gjorde vi med Aimée. Jag helammade henne i tio dagar innan jag gav upp. Jag fick smärtsamma mjölkstockningar, hon ville inte äta mer än det som rann av sig självt, vilket i sin tur betydde att jag ammade en gång i timmen, men ömma nipplar, onda bröst och dessutom hann jag inte äta mellan hennes mål. Till slut kom jag på mig själv med att bli arg på henne för att hon inte åt ordentligt. Eftersom jag inte anser att man ska behöva bli arg på en tiodagars bebis, så lade jag ner amningen där. Visst, jag hade säkert kunnat kämpa mer, och kanske fått det att fungera till slut, men jag kände faktiskt inte att det var värt det. Så de kommande 2 månaderna varvade vi utpumpad bröstmjölk med ersättning, och det funkade super. Aimée mår skitbra, hon har bra vikt och hon är nästan aldrig sjuk...
Nu ammar jag Bums, och förundras över vilken skillnad det kan vara på barn. Bums visade redan på BB ett väldigt intresse för att amma. På dag 2 hade vi problem för att hon hade kräkt upp all mat på natten, och på grund av det tappat mycket energi, så att hon blev så trött att hon inte orkade äta. Så vi matade henne med bröst och flaska så fort hon öppnade ögonen, sedan ordnade det sig. Nu äter hon väldigt bra, och jag har sluppit de värsta mjölkstockningarna. Men, jag förstår fortfarande verkligen varför mammor ger upp amningen. Igår kväll ammade jag kl 19, 21, 23, 00, 00:30.. Nipplarna känns som om de sitter i skruvstäd varje gång hon tar tag, så det där med att slappna av är lite svårt just för tillfället :P Och eftersom hon ammade så mycket igår kväll så betyder det att jag hade ordentlig tuttfrigolit imorse :P
Men jag är ändå glad att det funkar, att jag har mjölk till henne och jag tänker fortsätta trots ömma nipplar :)
Kommentarer
Trackback
