Verkligheten

Efter drygt ett halvår utan andrum, fyllt av ångest, mardrömmar, vanföreställningar, destruktiva tankar och beteenden... Ett dygn hos Syster, med mamma på jobbet. Till slut, går det inte längre. Och min tanke är, att om jag kan säga det till mamma, så kan jag säga det till vem som helst. Erkänna för mig själv, att nu, just nu, är detta min verklighet. Jag kan inte blunda, skjuta bort, le och låtsas som att detta inte försegår i min hjärna.
När jag blir sjuk, blir jag tyst. Jag kniper ihop, hårdare och hårdare, som att verlkligen förhindra att någon del av mig skvallrar. Till slut, när jag inser att jag måste ha hjälp, så ber jag om hjälp. Fast osynligt. När någon frågar hur jag mår så svarar jag "sådär" och hoppas innerligt att personen som frågat förstår att det är inte alls bra. Samtidigt som jag hoppas att de förstår, så hoppas jag att de inte förstår, för då behöver jag ju inte prata. De närmaste undviker jag ögonkontakt med, för då vet jag att det inte går att dölja längre.
 
Kom hem från pausen. Ringde vårdcentralen med orden "jag är jättedålig, jag måste ha hjälp", bröt ihop när jag väl var där, dagen efter ringde jag runt i barnomsorgen för att ordna heltidsplatser åt kottarna. Jag har alltid önskat att våra barn aldrig ska behöva uppleva mig när jag är sjuk. Nu har jag låtit dem gå igenom ett halvår med detta, jag måste ordna så att de slipper vara hemma med mig när jag tappar allt. Måndagen efter har alla tre fått platser och jag kan andas ut. Samtidigt som känslan av att inte kunna vara med barnen är hemsk. Jag känner mig fullständigt värdelös när jag inte kan vara den mamma jag vill vara.
 
Just nu står allt stilla. Ingen träning, ingen sömnad, orkar inte läsa. Den ena förkylningen och infektionen efter den andra, och jag ligger mest i soffan och är.
Idag ska jag på mitt första besök hos samtalsterapeuten för KBT.

Wow...

Det bloggas verkligen inte alls just nu. Jag som gick och hoppades att höstens deppighet skulle ge med sig efter julen, kunde knappast ha mer fel...
"Alla" andra verkar må askalas, medan jag själv bara går och väntar på den morgonen då jag inte orkar kliva upp ur sängen. Det är så jobbigt att må dåligt när jag vet att jag egentligen har det bra... Det är väl det som gör det så himla mycket mer jobbigt just nu, att jag vet att jag mår så här utan anledning, eftersom det är min sjukdom som gör det.
Jag hatar att må så här, jag hatar hur jag blir och jag hatar vad jag gör mot mina älskade närmaste när jag inte mår bra.
Jag vet inte hur jag ska få ett slut på det.

Förresten...

Grattis på femårsdagen, kära blogg!
Precis på dagen :)

*snörvelhost*

Hosthost!

Jaha! Dagispesten har landat igen! Jag undrar vad det är med den här hösten! Har tappat räkningen på alla infektioner och förkylningar som vi haft de senaste månaderna. Nu är jag golvad med snuva, halsont och en fantastisk trötthet. I lördags kändes det ganska bra på förmiddagen, höll i mitt vanliga pass och kämpade på. Sedan kom tröttheten och lite retande i halsen på kvällen. Igår morse hade jag tokont i halsen, fick vila mitt på eftermiddagen och ändå gå och lägga mig halv tio :P
Så idag gör jag inte många knop. Bums och Bothas håller mig sällskap här hemma medan Aimée är på F-klass. Bothas vaknade "redan" kl 08, så han börjar bli trött igen nu. Får ta tag i vyssandet.
Ikväll står jag längst fram i b-hallen med min kklocka och min visselpipa och ser på när de andra tränar. Ingen svett för mig idag. Förhoppningsvis kan jag vila mig frisk till på torsdag.
 
 

Löpning!

Åh, det har verkligen blivit tungt att springa nu, post-opkilona känns verkligen så fort löparskorna kommer på. De är inte många, men de är tunga, haha!
Idag kom jag iaf iväg på en runda, innan maken gick med alla barnen på äldstingens fotbollsträning. Fick ihop knappt 7km innan jag mötte upp resten av familjen på fotbollsplanen. Det kändes att solen låg på, och att det blivit bra mycket mer sommar nu än för tio veckor sedan. Så nu lider mina fötter av den varma asfalten, bultar rätt bra fast att jag var duktig och hade kompressionstrumporna på mig. Har haft helt grym träningsvärk i vaderna den senaste veckan, därav strumpvalet. Tfan tyckte att jag skulle vila en dag så att vaderna fick komma ifatt, medans jag påstår att det bara är att grisa igenom så finner de sig nog så småningom, hehe! Vila är ju inte min favoritsyssla.

Annars har dagen varit helt sjukt produktiv! Jag har tömt och fyllt diskamaskinsjäveln, ehe! Diskat handdisk och tömt diskstället, tvättat fem maskiner bortglömd tvätt, lagat lunch till Tfan som kom hen vrålhungrig mitt på dagen, lunchat resten av familjen, handlat på ica, bakat tekakor och stekt pannkakor. Och! Gått ut med soporna, haha! Det brukar jag alltid glömma, tills Tfan blir trött och tar hand om dem.
Imorgon är min plan att det ska bli lite lugnare. Lillskiten slår till med ettårsdag imorgon, så det blir väl någon sorts efterrätt kan tänkas. Sedan ska jag på spinning och innan jag går och lägger mig ska jag hinna baka äppelkakaan som vi ska bjuda på i helgen, när det stora kalaset för lillskit ska gå av stapeln. Det borde gå bra. Fast jag måste ju hitta på någon middag med... Tröktrök!

Jahupp. Tjejorna är i säng och nu är det bara pojken kvar. Förhoppningsvis somnar han efter en flaska välling alldeles strax, och ligger lugn och fin i spjälisen när Tfan kommer hem från fotbollsträningen... Sen ska jag äta! Hungrig!

Receptet på tekakorna kommer här!
ca 15st
25gr jäst
3dl rumsvarmt vatten
60gr smält smör
60gr socker
5gr havssalt
ca 750gr vetemjöl.

Gräddas i 210grader.
Rör ut jästen med vattnet, blanda sedan i resten av ingredienserna och knåda ihop till en relativt kladdfri deg. Jäs i 30 minuter.
Forma degen till ca 15 bullar som sedan plattas ut till kakor med ca 10cm i diameter, och nagga med gaffel. Lägg på plåt och låt jäsa till dubbel storlek, jag har låtit dem ligga i typ 30 minuter.
Grädda sedan mitt i ugnen i ca 10 minuter, och låt dem svalna på galler.
Yumyum! :D

Uofff!

Latheten tog över. Alltså, jag tränar fortfarande, precis lika hårt, om inte hårdare, men jag bloggar inte... Tappade inspirationen en stund, men jag har tagit bilder som vanligt, och idag har jag till och med bakat! Ojoj! Hehe...
 Men, min verklighet består ju inte bara av träningspass, instruktörssurfning och hälsoläsande. Jag har ju ett förhållande att hålla liv i, vi firar dessutom 10 år tillsammans i år! Vi har tre barn ihop som kräver sitt, vilket i omgångar är allt, gärna på en gång! Jag har mer familj som jag gärna vill träffa ibland, vänner som fått stå åt sidan under denna tiden, ett handarbetsintresse som vaknade till liv igen för någon vecka sedan... Sedan har vi ju städningen, handlandet, tvätten, middagsmaten och alla mellanmål...

En liten tapper skara läsare återkommer hit, ser jag. Och jag är tacksam för att ni läser! Nu ska jag gå och lägga mig, och hoppas att jag får sova. Hoppas att minstingen inte längre lider av de senaste dygnens förstoppning, och att de andra båda barnen sover längre än till halv sju på morgonen.

Imorgon är det spinning! Tjohoooo!

Zeer light in deer tunnol!

Jaaaaa!!! Efter grisigheterna, torsdagens löpning och fredagens spinning, kom räddningen! Imorse gick jag på det vanliga mixpasset och blev lycklig! Lastade på ordentligt med kilon på stången och gjorde benböj med 20kg på axlarna, nytt för mig! Gött var det iallafall och det gjorde mig glad! Sedan var jag modig och lade till 2.5kg extra på stången till bicepscurls, så där blev det 12,5kg plus stången då, vad nu den väger... Innan jag packade undan efter passet provade jag på att göra fem curls med 20kg, det var tungt, hehe!
 Rusade hem, kastade mig i duschen och löste av mannen med hemmafrusysslorna, medan han åkte för att spela fotbollsmatch.

Provade mina "smaljeans" efter duschen och insåg att mina lovehandles har minskat ordentligt! Trevligt att lägga märke till! Jag har jättesvårt att se viktnedgång i spegeln. Ser jag inte den på vågen så är det som om jag inte gått ner något. Men, när jag väl ser det på att kläder blir för stora eller helt plötsligt passar, då kan jag plötsligt se det i spegeln. Märkligt. Jag borde vara bättre på att se mina egna framsteg. Jag vet ju att jag lägger mycket tid och energi på att träna och äta rätt, så egentligen vet jag ju att det går bra. Men får jag inte "synliga" bevis, som för stora kläder eller minus på vågen, så är det som om framstegen inte finns. Jag tänker inbilla mig om att jag inte är ensam om dessa svagheter, det känns bäst så...

Har trotsat mina egna instinkter hela dagen och låtit bli att ge mig ut och springa. Jag har nämligen stora planer på att göra dubbla pass imorgon, spinning och zumba, så jag vilar. Gissar att jag lär vilja ge mig ut och springa imorgon med, men jag får hoppa det imorgon med. Egentligen var tanken från början att jag och Ela skulle tagit oss ett styrkepass imorgon, men jag lånade i ett svagt ögonblick ut min iPhonesladd, så jag har ingen musik att bidra med. Så vi går på färdiga pass istället.

Nu börjar jag svamla, lika bra att ta kväll. Sätter mig hos mannen i soffan, framför en film! Bra dag på det stora hela, måste jag säga...

Trött!

Näe, nu får det vara slut på det här! Jag tycker inte om att ha mens, så mycket har jag lärt mig nu efter att ha fått tillbaka den efter 17 månader. Och gissa vad? Jag hade inte saknat den ett dugg! Och denna veckan har jag blivit påmind om varför jag inte har saknat den...
 För jag blir trött, grinig, sugen på allt, hungrig, svullen, arg, irriterad, elak, ängslig och tappar allt hopp. Det underlättades inte av att jag har panikat om finansieringen till bukplastiken med denna veckan med. Det passade verkligen inte ihop med mens. Blah!

Meeen men! Igår blev det ett mixpass, och jag överlevde trots Mellolåtarna. Idag har vi haft kalas för mannen som fyllt 35 år. Det blev lasagne, frallor, citronpaj, glass och en KitchenAid till världens gladaste Tfan, hihi!
Efter det smet jag från kalaset för att gå på spinning, och det behövde jag verkligen efter att ha hamnat vid barnbordet på kalaset. Så kan det gå när man tar mat sist! Det kommer aldrig att hända igen, that I can assure you! Spinningpasset var bra, om än lite kort. Jag vill gärna ha en heeeel timme i spinningsalen, för att känna att jag får spinna färdigt. Men men, jag vänjer mig väl, och sedan brukar passen bytas ut ganska fort, så det lär inte gå någon nöd på mig!

Nu ska jag äta något mer. Måtte mensen gå över snart, annars kommer resten av min familj att få svälta...

Energigivande träning...

Idag blev en sådan där riktigt bra dag, efter att ha börjat lite skakigt. Mannen och jag drog ut lillpajken i blåsten och knatade 6km i kylan på förmiddagen. Solen må skina, men varmt är det då inte! Hade jag varit smart så hade jag passat på att fota lite, men jag hade fullt upp med min snoriga näsa och solskenet som stack i ögonen, haha!

Lunch som vanligt, vääldigt inspirerande fisk i paket med buljongkokt blomkål. Känn hur det vattnas i smaklökarnas krukor! Inte det? Märkligt, hehe... Imorgon blir det kinamat och då är veckans tre fiskluncher bortglömda! Iallafall. Vi passade på att gå båda två på yngsta tjejens utvecklingssamtal. Det lät ungefär som vi trodde, jätteglad, trivs jättebra, aldrig ledsen, snäll och hjälpsam. Märkligt att det inte var en enda negativ grej...

På eftermiddagen drabbades jag det berömda suget. Mensgodissuget. Vad som helst, bara det inte är det nyttiga jag brukar äta. Efter en mycket givande smskonversation med en av de bästa, så insåg jag att det var lika bra att släppa efter. Ge kroppen vad den vill ha! jag äter nyttigt vid varje måltid, i stort sett hela dagen. Kilona kommer inte att kasta sig på mig och gjuta sig fast bara för att jag unnar mig ett par frallor och choklad när jag har mens. Alternativet hade varit att vänta tills på fredag, när jag brukar unna mig något jag är extra sugen på, och sedan gått loss på varenda snacks och godishylla i hela den lokala livsmedelsbutiken. Så jag cyklade till ica och handlade. Passade på att hämta ut mannens 35års present, bara för att upptäcka att jag måste slå in den, på icas postdisk, och sedan frakta hem den i cykelkorgen. Som naturligtvis är alldeles för liten, hehe! Men hem kom jag och paketen med!

Eftermiddagen avslutade med dubbelpass i Mötesplats. En halvtimmes spinning, idag hade jag fem tappra själar med, varav två var killar från handbollen som fick svettas lite de med. Sedan hade Jenny och jag vårat onsdagspass, tuff styrka med explosivitet! Svettigt brukar det bli, så även idag! Jag blir så glad av detta pass, och våra deltagare. Inspiration!

Sedan knatade jag hem, matade och vyssade lillpajk, duschade, tryckte i mig te, två frallor, en påse lösgodis och nu tvingade jag nyss min man till att göra en kopp till åt mig, hehe... Jag orkar inte lyfta röva, hehe!

Fick hem lånepapper att skriva på idag! De är påskrivna och klara, ska bara kompletteras med ett bankpapper, men vår bank var ju stängd idag, och imorgon är jag ju inte hemma. Snark. Det får väl bli på fredag då, om jag inte hinner med det imorgon.

Ikväll har jag slösurfat, det brukar jag ju roa mig med. Det handlar dock nästan alltid om träning. Idag har jag hittat träningskläder! Jag älskar Stella McCartneys träningskläder från Adidas! Har tre måstemåsteha! Följande;








Ge mig en fet plånbok, tack! Eller, så kan man bara köpa dessa tre plagg till mig direkt! Hehehe!

Lugnet före stormen...

Det är vad förmiddagens promenad stod för. Efter dagislämning och långfrukost framför tv:n tog mannen och jag oss själva i kragen och gav oss ut på grusvägarna omkring byn. Sex kilometer i solskenet blev det, och lillpajken sov i stort sett hela tiden. Vi avslutade på ica, inga fantastiska köp dock, haha!

Promenaden gjorde dagens matschema helt knasigt, eftersom jag är van vid att träna på kvällstid. Men idag åt jag lunch en timme tidigare, vilket resulterade i att mitt middagsmellanmål hamnade innan middagen, sedan var jag småsugen på allt och inget fram tills dess att det var dags att gå och möta upp stora tjejen på hennes gympa. Så jag klämde i mig ett knäckebröd med ny mjukost på. Bacon med fyra sorters peppar, riktigt god och lite lagom stark så att det känns på läpparna ibland! Trevligt med lite alternativ till min minst sagt ohälsosamma fixering till Viltosten, hehe...

Som vanligt hade jag planerat att göra lite Bodyrockövningar innan kvällens spinningpass men, som vanligt, hanns det inte med. Satan då! Något jag dock kom ihåg var att ta kvitto på mitt terminskort. Bra jobbat, Fia! Nu ska jag bara komma ihåg att skicka in kvittot till FK osså, det kan ju bli ett kapitel för sig.

Spinningen var bra, kul och svettig precis som vanligt! Bästa Anna har lagt upp ett grymt jobbigt pass, med en avslutningslåt som gör hela passet som ett enda långt förspel inför just den låten. Det börjar lättlätt, blir tuuuuuungt!! För att sedan fortsätta vara tungt, bli lättare och lättare, och helt plötsligt så rusar mjölksyran i låren och ståpälsen närvarar på hela kroppen! Jag blir så lycklig av denna låt! Nästan känslosam t.o.m, den löser upp något obeskrivbart i kroppen... Hmm. Effektivt iallafall.

I övrigt så är denna vecka ganska tung. Mens på g, efter graviditet och 8 månader gammal bebis, det kan göra alla möjliga knasiga saker med kroppen. Svullen, trött, hängig, godissugen, illamående, hungrig... Jag blir alltid låg av mensen, men när den har varit borta länge så blir det alltid värre.
Dessutom har jag stressat om finansieringen till min bukplastik. Först hade företaget jag skulle låna av tekniska problem, så de registrerade inte låneansökningarna, sedan fick jag avslag. Då sökte jag på ett annat ställe, fick inte låna fullt belopp, så då skulle jag låna av två olika företag och när jag tackat ja till första så försvann det andra lånealternativet... Ärligt talat, igårkväll var jag så uppgiven att jag grät! Operationen kändes verkligen långt bort, och jag kände både frustration över att vara så nära målsnöret, och skam över att kanske behöva berätta för människor att operationen som jag har gått och pratat om nu inte skulle bli av iallafall. Blä!
Men, nu ser det ut som att det hela har löst sig! Puh! Vågar inte riktigt ropa hej än, men framåt helgen hoppas jag veta säkert.

Avslutar detta inlägg med en matbild. Jag och min älskade mjukost! Haha! Jag försöker för övrigt att ta bort mjölkprodukter ur kosten, någon som har ett alternativt pålägg? Och jag vill inte byta ut det mot låglaktos- eller laktosfria alternativ, utan bra, nyttiga och mättande förslag mottages tacksamt!

Lära sig?

När ska jag lära mig? Att helgätande verkligen inte är något för mig... Av vana och rutin äter jag onyttigheter på helgerna, främst fredag och lördag. Men oftast så kommer jag varje helg fram till samma sak. Att jag först inte ens är sugen, jag äter mest för att det finns hemma och för att jag "borde". Att jag alltid mår fysiskt dåligt av vad jag sätter i mig. Lösgodis, choklad och snacks ger mig gaser, magont och dåligt humör. Sedan, dagen efter, dvs idag, mår jag helt konstigt. Låg och trött. Men då har jag kommit så långt i mitt moffande att kroppen vill ha eländet. Det segaste måste vara att jag varje fredag dessutom verkar ha förträngt att jag mår så dåligt av det, för jag handlar alltid samma onyttigheter på helgerna. Suck! Jag måste verkligen ta mig i kragen på denna fronten. Hur svårt kan det vara liksom?

I övrigt har der varit en ganska lugnt helg. På lördagen gick jag på styrkemixpasset som jag brukar. Sedan hade jag tänkt springa en runda senare under dagen, men det krockade med lunch, icahandlande, Folkets Hus bio med de stora barnen och middag. Idag har jag haft fullt upp med att vara kolhydratslåg, så jag och lillpajken har parkerat oss i fotöljen framför Vasaloppet och annat på tv, i stort sett hela dagen. Sovmorgon tog jag med. Till halv elva. Kanske var det den som ställde till det med. Skulle ha stigit upp riktigt tidigt och gått en hurtig promenad istället, haha!
Men men, tidigare ikväll kom jag iallafall iväg på ett spinningpass! Jag var riktigt på gång idag, så det var ovanligt skoj.

Imorgon hoppas jag att jag kommer ut på en bra löprunda. Har planer på en längre runda nu. Har lite dålig koll på hur lång den jag tänkt mig är, men det lär visa sig efteråt.

Mindre kul upptäkt är att alla mina Ewa i Wallaplagg är för stora. Grymt för stora. Så där att det verkligen inte går att använda dem, hur mycket man än vill. Buhu! Massor med tusenlappar till ingen nytta! Nu går det ju att sälja dessa plagg, men jag är så petig med att att jag vill få ut exakt vad jag vill ha, och utan krabb. De senaste gångerna jag har sålt på Tradera har jag haft problem med köpare som inte hör av sig eller väntar in i det sista med att betala. Jag blir knäpp så sånt, för jag är själv sådan att jag betalar så fort jag fått vinnarmejlet. Jag vill ju ha min vinst! Tyvärr verkar inte alla vara sådana...

Nog med gnäll! Jag ska gå och lägga mig. Har fixat med mannens födelsdagspresent ikväll, så jag känner mig lite extra hemlighetsfull och fullifan nu, hihi!

Meh!?

Är det normalt att bli helt knäpp i bollen av att få ställa in träningen en dag?
Det är ju torsdag, och då tränar Tfan boll. Jag hade den geniala planen att jag skulle luffsa iväg på en lugn joggingrunda när han kom hem. Bara jogga, inte springa! Men så glömde jag ju bort att han stannar kvar och duschar med, det gör ju aldrig jag på mina pass, så jag tänker liksom inte på det, haha! Osså hade det varit något möte efteråt med, så när han väl var hemma så var klockan 20:40. Dessutom hade inte lillpajken somnat om efter en bajsblöja och jag hade inte förberett träningskläder... Jag borde ha vetat att den där joggingen inte skulle bli av.
När Tfan väl kom hem och jag tog mig i kragen och kollade klockan så blev jag bara sur. Fan! Min konditionsträning! Och det är ju bara mitt eget fel att den inte blev av, eftersom jag inte förberedde innan. Men hade jag börjat när Tfan kom hem, så hade klockan hunnit bli 21 innan jag var utanför dörren och sedan hade rundan tagit typ 40 minuter, följt av stretch och nedvarvning, dusch... Hade fått sitta uppe till halv ett för att varva ner ordentligt. Fast just nu känns det som att det kunde varit värt det, för nu behöver jag lugna ner mig för att jag är förbannad.
I rent vredesmod tänkte jag inte över mitt kvällsmål heller, utan tyckte att den lilla påsen torkad frukt och nötter kändes som ett bra val. 120gram frukt och nötter kl 21... det lär inte göra några wonders för invägningen imorgon. Snark! Dessutom låste sig digitaltvboxen när jag väl kom på att jag ville se Biggest Loser medans jag moffade i mig mitt skafferifynd, och sedan tog den 40 minuter på sig att starta upp igen! 40 minuter! Vad  är det för skämt?! Gah!
Inte min dag. Inte min dag alls.

Hoppas att humöret är bättre imorgon. Då blir det lite fix i staden, och är jag inte gladare då så lär jag gå lös på kontokortet! Hehe, den ultimata lösningen väl?
Dessutom har jag spinning på eftermiddagen, och har jag riktig tur så kan jag peta in lite löpning där någonstanns... Kanske som uppvärmning? Låter jag desperat? That´s because I am! Haha!

Nu ska jag haverera i min säng, i flera minuter innan lillpajken vaknar igen.

Imorgon är en ny dag.

Dingding!

Puh!
Bra dag! Härlig dag!
Idag hade jag min första dejt med stan utan barn, sedan lillpajken kom. Sju månader och tio dagar sedan han kom till världen! Det var skönt. Men samtidigt var det tur att jag inte åkte själv, för då hade jag bara gått och tänkt på att jag var ensam på stan, haha.

Jag snyltade till mig lite bilskjuts av Anna (från spinningen) och hennes syster. Härliga tjejer, med nära till skratt! Underbart!
Det blev Apoteket, med hostmedicin och nässpray till pajk. Sedan en sväng på Åhlens, där jag hade ärende åt Ela. Knölade in en tur på Hälsokosten med, nu kan jag inte vara inne i stan utan att gå in där, haha! Nya favorittillhållet! Vi hann med en stund på Stadium med, men insåg ganska snabbt att vi var tvungna att evakuera, annars hade vi börjat shoppa.
Bilen fortsatte upp till Samarkand, där vi knatade ut och in på alla möjliga butiker utan att hitta något. Jag tog mig i kragen och köpte en topp på HM som jag har funderat på i två veckor, grattis! En tur inne på Maxi gav mig nya knäckebröd, kesomellanmål med frukt och nötmüsli, avokado och en PaulúnSmoothie. Den sistnämda drack jag nu ikväll efter träning, sjukt god!
Vi avslutade med god, men dyr kinamatlunchbuffé.

Väl hemma hann jag umgås med familjen i 90 minuter ungefär innan det var dags att bege sig vidare. Passade på att mata pajken och diska efter middagen, så att Tfan åtminstonde slapp det eländet!

Idag höll jag i ett kort spinningpass, och mitt favoritpass på hela veckan! Rondpasset! Härligt svettigt och flåsigt, explosivt med mycket styrka och balans! Idag var dessutom Tfan med! Så himla kul! Han hade med barnen osså, och de lekte med Jennys kottar som ganska ofta är med. Fast idag var det fler barn än deltagare tror jag nästan. En elak influensa röjjer i byn, så jag misstänker att den håller både en och tre deltagare hemma just nu.

Bra dag idag ialla fall! Vågen visade minus idag med, konditionsträningen börjar ge resultat. Nu återstår att se om jag kommer ut på någon löpning imorgon. Tfan tränar ju fotboll, så jag kommer inte iväg på något organiserat....



Första shoppingkorgen från Hälsokosten!

Söndagspass.



Här har jag fått äran att spendera en timme idag! På spinningcykeln. Gick bort till träningshallen på vinst och förlust, och fick en plats på dagens intervallpass. Dessutom fick jag äran att ta en plats nästa vecka igen, när samma person som idag var borta, skulle vara borta igen. Lycka!
Passet var riktigt bra, med fem (?) pulstoppar och dalar, där vi gick ända ner på 70% av maxpuls och lät svetten rasa! Älskar pulsträningen, speciellt nu när jag har min egen pulsklocka, som ALLTID fungerar! Förrförra söndagen hade jag dock allvarliga funderingar på vad det var för fel på min älskade klocka. Jag fick kämpa som en galning för att komma upp över 70%, vilket jag lätt brukar nå uner uppvärmningen. Fattade ingenting. Sedan visade det sig att det inte var klockan det var fel på, utan mig. Låg golvad i förkylning och förbuden all träning fyra dagar efteråt. Aj då.

Innan spinningpasset hade jag varit ute och sprungit en runda! Just eftersom jag inte visste om det skulle bli någon spinning för min del idag, så ville jag ha träningen säkrad. Tyvärr var det +1grad idag, inatt hade det dessutom snöat 4-5cm, så underlaget var inte det optimala. Inga fantastiska tider på mina 6km, men inte det sämsta resultatet heller. Igår var det -7-8grader, perfekt för mig och min löpning! Satte personbästa på 5km. Från 28,02m till 26,40m! Idag låg jag på 27,25m.
 Jag har som mål just nu, att springa 5km på under 25 minuter. Det känns inte helt omöjligt, speciellt inte om vädret blir mildare och barmarken anländer. Sedan är planen att försöka springa längre och till slut kanske ge mig på en halvmara... Kanske.

Just med dagens underlag förbannade jag mig själv för att jag inte har klickat hem de där löparskorna jag har suktat efter. Snö och trail-skor med snölås. Gah! Jag är en sådan prylnörd! Så fort jag ser något som andas "förbättrad prestation" så rycker det i shoppingnerven. Min Tfan bara skakar på huvudet, haha! Får se hur det blir med de där skorna, jag har inte bestämt mig. Nu ska det ju bli varmare, men det medför ju sämre underlag. Modd och elände. Då vill jag ju ha bra grepp! I alla fall bättre än det mina EasyTones erbjuder. Fast där spelar det nog ingen roll vilka löparskor jag köper, jag skulle byta upp mig hur som helst!

Nu ska jag dricka dagens sista kopp te, sedan ska jag fila på morgondagens cirkelträning. Det behövs nya stationer!

Guess who´s back?

Det blev ingen ny blogg. Det blev inget bloggat alls faktiskt!
 När Bothas var 7 veckor började jag träna igen, och det var så skönt! Skönt att få komma tillbaka, att få komma hemifrån efter att ha spenderat de sista tio veckorna som gravid i viloläge, skönt att få vara någon annan än mamma!

I höstas tränade jag sju pass i veckan, uppdelat på sex dagar, en vilodag. Fixade med kosten, ammade som en galning och fokuserade! Under julen mattades det hela av lite, träningspassen hade julledigt och jag åt lite annorlunda. Men, den 25 januari ställde jag mig på vågen och landade på samma vikt som jag hade den dagen jag plussade! 22,5kg har svettats bort med hårt arbete och stor glädje!
 För jag tränar inte längre av samma anledning som förut. När jag började motionera igen, efter att ha fått både Aimée och Bums, då rörde jag på mig för att jag var tvungen. Jag vägde för mycket, helt enkelt. Orkade knappt ingenting, inga kläder passade, trivdes inte i min kropp och dessutom rökte jag, whoopiedooo! Jag kände sällan för den där joggingrundan eller det enstaka Zumbapasset i veckan. Det var ett nödvändigt ont.
Nu kutar jag till träningen! Gärna minst en halvtimme innan den egentligen börjar, hehe! Denna terminen har jag dessutom gått med på att vara ledare, i två pass i veckan! Hur gick detta till?! Jag vill träna och finns det inte ledare som kan hålla i ett pass jag kan gå på, så får jag helt enkelt ordna det själv. Så just nu delar jag måndagens Cirkelpass med Ela (vinkivink!) och onsdagens kombinationspass med Jenny (Hej på dig, om du läser!)

Förutom dessa två pass så dyker jag upp på spinning tisdag, fredag och söndag om jag får plats. På lördagar går jag på ännu ett styrkepass, och på söndagar händer det att jag går igenom ett av veckans styrkepass som jag är med och håller i. Dessutom har jag börjat på löpningen igen! eller, på riktigt kan man väl säga. För nu tar jag tiden ordentligt, har mål utsatta för mig själv och gör framsteg. Dessutom springer jag längre än 2,5km när jag ger mig ut, till skillnad från innan.

Som sagt, har detta gett resultat! Jag kommer att skriva mer ingående om mina delmål och planer, men det tar jag i ett senare inlägg!

Jag är i alla fall tillbaka, och tänker inleda det nya bloggandet med lite "formbilder". Fast de två första bilderna kah ni räkna som "ur-formbilder".



En unge låg det i den magen. EN unge, jag lovar! Det är helt sjukt, jag vet. Denna bilden är tagen kvällen innan kejsarsnittet. Med bebis, allt vatten i mage och ben, nytt fett och så vidare, vägde jag 22.5kg mer än dagen vi fick veta att bebis hade blivit till. Tro nu inte att jag satt stilla som gravid! Fram till vecka 29 tränade jag minst tre gånger i veckan, främst spinning och simning. Det var bara ingen som hade meddelat min kropp om det, hehe!



Så här såg jag ut morgonen efter att Bothas och jag kommit hem från BB. Han var tre dygn gammal och jag hade knappt gått ner någonting. Helt plötsligt insåg jag att det var inte "bara mage" på mig när jag var gravid. Det var tits and ass osså. Och inte lite av den vara heller, huvva!



Denna bilden är tagen i mitten av januari, för något kilo sedan och en hel del gåihopande sen! Jag är snart i mål! Utan svältkurer, äckliga bantningsdrycker, eller annat självdestruktivt. Min beslutsamhet och mitt hårda arbete har åstadkommit detta.

Och jag är inte klar än!

Följ med!


Nystart.

Nu har jag nog bestämt mig. Det får nog bli till att lägga denna blogg i graven. Jag har skrivit här i snart fem år tror jag, fyra är det nog förresten... Och jag känner att det är dags för förnyelse. Jag kommer inte att sluta blogga, men bara på ett annat sätt. Gravidbloggen är ju, av förklarliga anledningar, inte längre relevant, även om den fortfarande finns kvar. Handarbetesbloggen får leva vidare, frågan är om jag någonsin kommer ta mig i kragen och uppdater den :P För tro mig, jag syr fortfarande!

Som det ser ut nu, så kommer detta att resultera i en ny blogg, med fokus på min vikt- och träningsresa. När allt är klart kommer jag att dela med mig av adressen :)
 
Hej så länge! :)

Orka.

Jag bloggar inte just nu. Funderar på om jag vill fortsätta blogga alls. Ger det lite tid och inväntar en uppenbarelse angående det..

Annars lunkar det på. Bebis, som ska heta Bothas om skatteverket håller med oss, är nu 8 veckor gammal. Växer som en galning och äter hela tiden. Bums har börjat på dagis och trivs hur bra som helst. 2½ är det perfekta åldern för dagisstart, har jag kommit fram till :)

Just nu väntar jag bara på veca 36. Då kommer vår första leverans från FamilyFood, spännande! Och då startar höstens träningspass i byn. Som det ser ut så finns det sju pass i veckan som jag skulle vilja gå på :P Men det lär min Tfan aldrig gå med på. Så jag rensade och kom ner till sex pass på fem dagar. Då får jag två vilodagar i rad! Jag kommer att ha ångest hela ena dagen eftersom det är spinning då :(

Har en drös klädbilder med som ska upp på sybloggen, men nu vrålar Bothas igen, så det får bli vid ett senare tillfälle :)

I´m back!

Jag lever och mår bra. Det kom en väldigt välkommen och efterlängtad kille 5/7, och sedan dess har vi mest myst hela familjen.

Pojken kom iaf med planerat snitt 5 juli, kl 14:40, han var 53cm lång och vägde 4330gr. Han ska heta Bothas Lii Jack, med Bothas som tilltalsnamn, efter min gammelfarfar. Han föddes på tisdagen och på torsdagskvällen åkte vi hem. Då hade jag fått nog av BBeländet :P
Först gick han ner i vikt, till 3880gr, men över helgen kämpade han sig upp till 3890gr, på fredagen hade han gått upp till 4110gr, och en vecka senare hade han lagt på sig ytterligare 360gr! Fast han äter ju som en galning så det är ju inte konstigt att han tjockar på sig :P

Så just nu sitter jag mest i amningsfotöljen och ammar, byter blöjor, och försöker hinna med en och annan måltid själv. Dessutom får vi ju en del besök med, mestadels av kompisar som kommer förbi och är nyfikna.

Tyvärr har jag inte tömt kameran, så jag har inga bilder att bjuda på, men jag kan avslöja att han är kusligt lik Bums :P

Nu väntar jag på att läka ihop så att jag kan börja motionera igen. Idag var vi modiga och gav oss ut på en "liten" promenad. Det visade sig vara 15km promenad, varav ca 11km blev utan skor för min del, eftersom jag fick skoskav :P Dessutom visade det sig att min ischias inte har gett med sig, så nu har jag så ont att jag knappt kan gå. Klurigt, Fia! Kanske ska prova en lite kortare runda först :P


Märkligt...

Jag fortsätter att förtränga mina bloggar :P Men jag drar en snabbis om senaste veckans aktiviteter.

I måndags hade Tfan körlektion, jag var hemma med barnen och höll fingrar och tår hårt för att de skulle vara snälla mot mig. Det var de nog, för jag minns inget annat...
På tisdagen tvingade jag Becca och Frida till en tur på stan. Det vet jag att jag redan har skrivit om här, så jag hoppar över detaljerna.
Onsdag, mer körlektion, låååång dag, helt slut Fia.
I torsdags var alla hemma. Det var ganska avslaget här hemma, har jag för mig. Jag sydde lite och barnen levde rövare som vanligt. På eftermiddagen hade Aimée fotbollsträning, och en timme efter det följde jag med Becca för att se Alstermos A-lag spela boll på Alstermo Kabel Arena :D De förlorade, med 4-1, och Becca och jag spenderade rätt mycket tid till att fundera över var den utlovade "arenan" låg, i förhållande till fotbollsplanerna...

Fredagen lunkade på. På eftermiddagen bestämde vi oss för att äta vår middag på Alstermo Restaurang. Dagen till ära var det en av de sämre idéerna vi fått. Tfan bakade bröd till släktkalaset hos svärmor på lördagen, så vi fick vänta in brödbaket innan vi gick, så vi kom iväg ganska sent. Sedan var ungarna på ett av sina sämre humör, samt att ett bröllopssällskap som skulle hålla fest dagen efter, ockuperade hela lokalen som om de ägde den och betedde sig därefter med. Mindre kul när man till sist är vrålhungrig faktiskt. Barnen fortsatte att bråka sig igenom middagen och Tfan och jag märkte knappt av att vi åt av vår mat :P
På kvällen åkte jag med Becca in till Växjö igen. Hon var ledig och uttråkad och Tfan tyckte att jag skulle underhålla mig lite, eftersom jag inte vet när det blir av igen. Så vi gick på bio. Transformers 3 i 3D fick det bli, fast att jag inte sett tvåan, men jag överlevde. Jag inledde hela biokvällen med att tappa min bytta med popkorn, så att precis alla popkorn hamnade på golvet. Härligt. Jag hade dessutom investerat i en stoooor popkorn :P Becca offrade sig och gick och hämtade nya till mig :)
Kom hem sent, däckade i säng, sov.

Lördagen bjöd på stort släktkalas. Det var svärmor och hennes Lasse som bjöd in till kalas för hela sina respektive familjer. Så vi fick träffa varann, äta gott, leka lekar och umgås. Väldigt trevligt, trots att mina fötter svullnade som vanligt. Ungarna lekte och badade i regntunnor. Glada och nöjda var de iaf :)

Söndagen var slapp och tvtittande. Lite MotoGP och lite sömnad. Igår var jag inne i stan och tog blodprov för att se om jag har morfars blodproppssjukdom. Man ska tydligen göra det innan stora operationer, och snitt är ju en sådan. Passade på att ta med mamma hem, så att vi kan öva lite barnpassning  innan den stora dagen anländer :) Satt många timmar igårkväll och pratade strunt, precis som vanligt :)

Jaha...

Nu har det blivit sådär länge sedan igen... Inte för att jag är upptagen på något vis, utan mest bara för att... Jag glömmer bort mina bloggar!

Men, igår var jag i växjö med Becca och Frida. På mitt initiativ! Tänka sig, att jag kan jag med :P Det var skönt att slippa åka själv iaf, och slippa åka buss. Det går inte så fort när jag är med dock. Vaggivagg upp och ner för storgatan. Men jag fick min kinamat, Becca fick sina skor och Frida glömde sin plånbok hemma i bilen. Köpte en ny fotpump till ungarnas pool/alla cyklar/barnvagnar. Den gamla bröt av sin egen slang, hur nu det gick till. Var inne på Din Sko (hör och häpna!) och köpte ett par gummistövlar till Bums, med spindelmannen på! Ungen blev glad, happy happy. Sedan var jag inne på Ronnys Symaskiner och köpte mer mönsterpapper och ännu fler tryckknappar. De går åt i en rasande fart här hemma. Handlade en del gravid- och bebisrelaterat, men det tar jag på gravidbloggen..

Det var iaf, som vanligt, väldigt skönt att komma hemifrån en stund. Men resten av kvällen strejkade kroppen, och mina isbitar tog slut onödigt fort. Dessutom hann jag inte sy något på hela kvällen. Eller, hann och hann, jag orkade inte sätta mig vid symaskinen. Osså hade jag ont i tårna, eftersom jag inte sett mina fötter på ett tag och dessutom levt i sandaler, så jag hade missat att jag borde ha klippt tånaglarna... Najs.

Förra veckan kom jag iväg till världens bästa frisörsalong, som bara råkar ligga på vår gata, och fick huvudet nykrullat. Nya fina lockar, så nu behöver jag inte tänka på frisyren när bebis har kommit!

Idag är Tfan på ännu en körlektion. Förra veckan gjorde han halkbanan, vilket gick bra. Nu har hans handledare sagt att det bara är finputsning kvar, så förhoppningsvis infinner sig körkortet snart... Sedan ska vi "bara" ha en bil med...
Jaja, jag hoppas iaf att ungarna håller sig lugna och fina idag, alternativt att någon kommer och hjälper mig med dem.. Nu, gravidblogg!

Tidigare inlägg
RSS 2.0